Nu har jag bokat in de första tävlingarna för mig och Ellie, appellspår i september och rallylydnad i augusti. Det är vissa delar som fattas, främst i brukslydnaden, och för att vi ska vara redo på tävlingsdagen har jag lagt upp veckoplaneringar.
Såhär såg denna veckas planering ut:
Måndag
Lydnad: Apportering, framförgående
Tisdag
Lydnad: Fritt följ, stadga
Onsdag
Spår: Pinnspår på åkern, 5+slut
Lydnad: Uppsitt
Torsdag
Lydnad: Hopp, inkallning, framförgående
Fredag
Spår: Skogsspår 300m, 2+slut
Lördag
Lydnad: Inkallning, apportering
Söndag
Spår: Skogsspår minst 500 m
Lydnad: Framförgående
En veckoplanering funkar grymt för mig som lätt fastnar i enspåriga mönster. Om exempelvis apporteringen funkar dåligt för tillfället är det lätt att jag hakar upp mig och bara tränar apportering, trots att vi har andra delar som också måste underhållas och utvecklas. Veckoplaneringen tar dock hänsyn till vad som behöver tränas, om apporteringen behöver förbättras lägger jag in flera såna pass i veckan. Veckoplaneringen har inget utrymme för ursäkter, har jag planerat spår på onsdag så blir det spår på onsdag, det spelar ingen roll om jag är trött eller om det spöregnar.
Något annat som jag börjat lägga stor vikt vid är att planera och utvärdera mina träningspass.
Jag använder rubrikerna
(Planeringsdel)
Moment:
Vad ska tränas:
Hur:
Mål:
Belöningar:
Vid fel:
(Genomförandedel)
Hur gick det:
Att tänka på:
Mål till nästa pass:
Att planera och utvärdera varje pass har jag märkt ger mycket bättre kvalitet i träningen. För mig har det varit lätt att bara gå ut och slentrianträna något utan vidare tanke på hur jag ska lägga upp det eller vad mitt mål är.Viktigt att alltid ha en klar målbild och jobba mot den. Att dokumentera träningen på det här viset ger också en bra översikt över vår utveckling, hjälper mig att inte fastna genom att alltid sätta upp nya mål till nästa pass och hjälper mig att undvika att göra samma fel flera gånger. Framförallt tycker jag att planeringen gör mig till en bättre hundtränare genom att jag alltid måste anstränga mig – tänka efter och resonera – över hur jag ska få hunden att lyckas så bra som möjligt.
Min veckoplanering för denna vecka har innehållit mycket spårarbete. Jag tycker att Ellie har utvecklats till en riktigt bra spårhund, hittills har hon faktiskt inte missat en enda apport. Ett appellspår bör hon klara utan problem, men jag har en liten dröm om att även hinna starta lägre spår i år och har lagt upp träningen utefter det.
Bilden ovan visar onsdagens spår som lades på åkermark med periodvis högt gräs. Här ville jag fokusera på pinnar och lade dem tätt på en ganska kort sträcka. Målet var att hon skulle markera alla och att jag skulle förstärka värdet för dem genom mina belöningar. Målen uppfylldes och det märktes att engagemanget över att ha hittat en pinne ökade var gång hon hittade en.
Fredagens spår blev ungefär ett appellspår. Jag glömde dock mobilen hemma när Ellie skulle gå spåret, därför är inte hennes spårarbete markerat. Det gick fint i alla fall och alla pinnar hittade.
Idag lade jag ut veckans sista spår som blev drygt 680 m långt, vilket är Ellies hittills längsta spår. Mitt mål här var att testa och utmana hennes mentala uthållighet.
Det här spåret innehöll väldigt kuperad terräng med höga branta backar och varierande högt gräs och blåbärsris. Här blev jag väldigt nöjd med Ellies spårarbete, hon tuffade noggrant på hela vägen, tog samtliga pinnar och var säker i vinklarna. Efteråt märktes det att hon var trött, men hon visade samma fina intensitet och engagemang hela vägen och slackade aldrig av. Grymt bra jobbat!
Nu väntar en ny vecka och en ny planering ska göras. För mig finns det inget roligare än hundträning!
BRUKSHUNDARNAS 